Goddamn fucking swedish sjukvård!

Så tycker jag just nu.. må vara att vi har välutbildade läkare, men de sätter sig således på höga hästar och ser ned på sina patienter.

..jag lyckades stuka foten i tisdags.. jag skulle ha skrivit om det igår, men jag sov sanningen att säga bort hela dan.
Och varför skrev jag inte om det i tisdags, undrar ni? Jo: För att jag och Sven, och Emilia när hon också kom, satt på Akuten från klockan tre på eftermiddagen till klockan fyra på natten!
Allvarligt talat.. jag lade mig på röntgenbordet exakt tolv timmar efter att vi kommit in, med en fotknöl som var stor som ett litet äpple.

Och det jag sade om läkare..?
Kims kompis Maria på Gotland har, efter vad jag fått höra, behandlats som om hennes problem och åkommor inte vore vatten värda av flera läkare. "Nej, du har inga nervsjukdomar. Uppsök en sjukgymnast."
Jag har själv blivit undersökt för överrörliga leder. Läkaren (Flygare, för de som känner honom) böjde och klämde på knän och höfter lite grann. Sen sade han. "Gå till dörren och tillbaka utan skor." Jag gjorde som han sade, och fick tilläggskommentaren: "Du har överrörliga fotleder. Köp en balansplatta, så blir det bra."
Well, screw him! Ortopeden som tittade på min fot i tisdags (onsdags, om man ska vara petig med tiden) testade hur långt jag kunde böja tummar, armbågar, knän och nåt mer, minns inte vad, och konstaterade sedan "Du har nio poäng av nio på Överrörlighetstestet, det finns specialiserade sjukgymnaster för sånt här.."
Må vara sen att han inte hänvisade mig till någon sjukgymnast, utan bara lät det vara så, men han kollade ju i alla fall mer än mina fotleder!

..i övrigt tyckte jag att den karlen var allmänt nedlåtande.

Jaha, och vad var det mer..? Jo!
Emilia och Sven väntade ju hela tiden på Akuten. När jag sedan, klockan halv tre på natten när vi slutligen fått träffa läkaren, frågade hur vi skulle ta oss hem, eftersom mitt sista tåg gått, fick jag veta att jag fick sjuktaxi, men att Sven och Emilia skulle få betala fullpris.
Vad fan är det? Jag skulle inte kunna ta mig uppför trappan till min lägenhet själv i det skick som jag var i onsdags natt, och de kan inte ens ordna så att de anhöriga som har sett till att man inte dött i väntrummet kan ta sig hem?

..jag ska aldrig mer skada mig.


På plussidan: Foten är bättre. Den har samma färg som en blåmussla, men jag kanske till och med klarar mig utan kryckorna imorgon. Vilket är bra, eftersom jag troligen får dryga omkring i Oskarshamn i nio timmar innan färjan till Gotland går på lördagkvällen.

Jag ska till Kim och vi ska ha skitkul! Ha, sug på den ni!

Jaja, nu ska jag titta på en episod till eller två av Crossing Jordan, och sen ska jag sova.

Oceans of love ~